Första uppsittningen hemma!

"Vilket är det optimala sättet för att sitta upp på sin nya häst för första gången?" undrar ni förstås nu.
I ridhus?
Med full utrustning, säkerhetsväst och heltäckande ridkläder?
Kanske.
Eller så gör man på mitt sätt...
x
Då jag nu haft Lagsi i lite mer än en vecka (en vecka och fyra dagar för att vara exakt) och jag umgåtts med honom och promenerat med honom nästan varje dag kände jag att det var dags att sitta upp för första gången och skritta en kort sväng på hemmaplan. Då jag ej ville förstöra början på vår kontakt tänkte jag att jag skulle ta det så odramatiskt som möjligt och bestämde mig därför att gå mitt ut i en tät, snårig skog, utan varken sadel eller träns (dock grimma och grimskaft!) och lugnt och försiktigt sitta upp från valfri lagom stor sten, för att sedan lunka lite hit och dit och se hur han reagerade.
Var detta det optimala sättet att rida sin nya häst på för första gången? Förmodligen inte. Jag hade ingen aning om hur han skulle fungera på grimma eller barbacka, men det visade sig gå hur fint som helst. 
Lagsi var aningen spänd i början, och förmödligen hade det att göra med att jag red med spö (NOTE: inte rida med spö på Lagsi) samt att grimskaften hängde och dinglade lite överallt, och då han är så pass känslig som han är störde det förstås lite. Så Elice fick gott och väl ta mitt spö och vi begav oss sedan hemåt. 
Lagsi var jätteduktig hela dagen och det känns skönt att veta att han kunde gå så bra barbacka och i grimma - tänk vad härligt att kunna rida ut så! Då känns inte halsring sådär överdrivet långt borta det heller...
x
Nåväl, igår var en mycket bra dag och jag fick otroligt mycket motivation för framtiden. Nu tänker jag sätta upp en massa mål - nu jäklar blir det ord och inga visor!
Allmänt, Lagsi | | En kommentar

Lagsi 17&18

Såhär ser det ut ungefär varje gång jag försöker få en fin bild. Lagsi står så snällt, den lille fotogenikern, medan Macke (som då och då triggar igång Bello), tja...



...men en, EN lyckades jag få som de alla blev fina på!
Coola Team Torresta-killarna!
x
Igår var jag i alla fall i stallet tillsammans med Elice. Var där i säkert 8 timmar, varav 7 av dessa förmodligen gick ut på att äta glass och utföra diverse stallpyssel, och bara lära känna Lagsi bättre. Testade bland annat ett fleectäcke, reflexridtäcke, barbackasadel och ett bettlöst huvudlag som jag fick (tack ännu en gång Tina och Elice! ❤️) till Lagsi då det varken passade på Bello eller Macke, men var lagom stort på Lagsi - vilken tur (så min plånbok klarar sig denna månaden ut också...)!
Utöver det bestämde vi oss även att rida ut, eller rättare sagt Elice bestämde sig för att rida ut på Bello medan jag promenerade med Lagsi. Vi var inte ute så länge då det var supervarmt, jag hade migrän och råkade kliva rätt ut i ett hav av brännässlor så mina ben domnade bort (tack Elice för att du valde en så bra väg....inte!!!!). Sedan bestämde vi oss dock för att gå in i skogen en stund, och det var otroligt härligt! Både Bello, Lagsi och jag (hehe) fick lyfta ordentligt på benen över alla stockar och stenar, så det var nog jättebra träning för farbror Lagsi. Både han och jag tyckte det var fantastiskt kul att traska runt där och jag  lät honom även gå stundvis med grimskaftet runt halsen vilket gick jättebra! Han följde med när vi gick och stannade när vi stannade. Skulle aldrig våga ha honom helt lös (och framförallt inte utan hästsällskap!) ännu, innan vi lärt känna varandra, men det var kul att han inte stack ifrån oss så fort han fick chansen i alla fall. ;)
x
Här nedanför är lite bilder från skogspromenaden. Observera våra hästars snygga barfotaspår!

Min lille sagohäst!

x
Idag var jag inte riktigt lika länge i stallet, men nästan. Det var gräsligt varmt idag så Lagsi fick vila (inte för att en promenad är så värst jobbigt dock) och vi mätte istället hur lång anläggningsytan på hans rygg var samt vinklarna vid manken och vid flanken, så jag ska ha något att utgå från när jag köper mig en sadel. Nu har jag inte så speciellt mycket att lägga sadeln på, så det blir spännande att se vad jag hittar för någonting. Är nämligen på jakt efter en bomlös sadel, gärna iberisk men annars dressyr, som måste vara snygg och passa bra på hästar med korta ryggar och gärna ha flyttbara bossor samt ej kosta en förmögenhet (ha lycka till)...
Nu vet jag åtminstone vad jag har att utgå från. Sedan får vi allt se hur väl resten flyter på...

Lagsi från Olsbacken

Igår var jag och hämtade hem min alldeles egna häst. Hela mitt liv har det varit min allra största dröm att titta på en häst och kunna tänka att; "den där, den är MIN"! Idag kunde jag för första gången någonsin göra det och det kändes helt fantastiskt bra.
Hästen jag hämtade är en islandshäst, en valack på 16 år. Han är gulsvart och ganska stor, åtminstone för att vara islänning. Namnet är Lagsi från Olsbacken och han är efter fina Mökkur frá Varmalæk. Han är femgångare och har tävlat upp till SM(?), men har på senare år ridits och tränats akademiskt. Han går barfota och trivs bäst utan bett (full poäng hittils)!
Hela affären gick väldigt snabbt och var ytterst spontan, då Lagsi endast råkade trilla ner i min famn någon vecka innan han hamnade hos mig. Det är faktiskt en ganska kul historia, men den sparar jag till en annan gång. Det viktiga är i alla fall att han, efter en lastning i form av hästplågeri (enligt honom själv) med en stegring här och en stress-svettning där, och ett kontrakt med mitt eget namn på, nu är min egen häst!
Fina Lagsi innan lastningen
Lagsi står tillsammans med Macke och Bello i ett eget stall bara de tre vilket är fantastiskt skönt. Lagsi verkade trivas bra och det var inga problem alls för honom att acceptera sin nya miljö. Han blev snabbt bundis med Macke vid ihopsläppet och det märks att han börjat känna sig trygg. Jag är glad och tacksam över att jag fick möjligheten att ta honom, det känns verkligen som rätt häst för mig. Nu väntar jag bara tills dess att vi kommer igång och börjar träna och rida, men det är det nog inte långt kvar till. Kan knappt bärga mig!
Macke och Lagsi vid ihopsläppet. Är de inte söta så säg?
Upp