"Det går inte att tvinga en häst till att göra någonting." Eller..?

"Skulle hästen inte vilja göra detta så skulle den inte göra det heller."
"Hästar brukar vara väldigt bra på att säga till när de har ont."
"Hästar är stora starka djur. Ett rapp med pisken gör inte ont, det kittlas bara."
"Min häst dör inte av det."
"Folk har gjort så i alla tider."
"Detta är människor från eliten, jag tror de vet vad de sysslar med."
...och så vidare. Om, och om, och om igen.
   Känns det igen? Har ni hört någon, eller kanske flera av dessa någon gång? Eller kanske inte ens bara en gång?
Hela tiden under alla mina år som hästmänniska har jag fått dessa meningar klargjorda gång på gång för mig. Av folk i stallen, på nätforum, överallt. Och idag när jag tittade runt på någon hästblogg och såg ännu mer sådant så kände jag verkligen att detta var droppen. Nu är det dags att sätta ner foten, en gång för alla. För sådan här skit är jag så jävla trött på nu. Punkt.
Det kanske känns skönt att höra någon person man litar på säga något i stil med detta. Skönt i den form att man inte längre behöver fundera över om hästarna behandlas på ett oacceptabelt sätt. Men bara för att någon betryggande person slänger ur sig en kommentar likt dessa här över, betyder det verkligen att det är sanning?
   Betyder det verkligen att, när den lilla ponnyn tvingas bära runt på en på tok för lång och stor ryttare även fast den försöker sitt yttersta att berätta med gapande mun, bocksprång och att gång på gång dra iväg så är det fortfarande ingenting att stressa upp sig för. Det är ju inte direkt så att ponnyn går och dör av det. Eller..?
 
När hästen blöder ur näsborrar och mun och springer trots andningsproblem och svår hälta är det förstås för att den vill. För, om hästen inte skulle vilja springa skulle den ju inte det, man kan faktiskt inte tvinga en häst till någonting! Eller..?
 
När elithästen går med nosen långt nere i bogen, med ett skarpt och illa passande bett och så hårt åtspänd snokrem att den varken kan andas eller svälja och tungan är alldeles blå så är det ingen fara, för det är en elitryttare som rider, så hen kan ju faktiskt sina saker. Eller..?
 
När hästen inte vill gå över en vattenpöl stannar du den och ger den femton hårda rapp med spöt så armen nästan domnar? Ja men, man kan ju inte låta Putte få tro att det är han som bestämmer! Han är ju en stor och kraftig häst, så det känns inte mer än en fluga på honom. Eller..?
 
                   
bilder                                              -           bild 
-
bild
-
"Det man inte vet, det finns inte". Ett klassiskt ordspråk, som jag tror är boven i detta drama. Man lurar sig själv för att slippa se sin älskade häst må dåligt. Oj, oj, oj, stackars dig! Det är skönare att slippa veta om det. Det är skönare att släta ut det hela med dåliga ursäkter och sedan, med gott samvete, fortsätta på samma sätt med att säga ja till denna grova form av djurmisshandel. Allt detta för att själva slippa se över sina egna misstag och reflektera om det kan finnas något bristande i ens egen hästhållning. Allt detta för att rädda sitt eget skinn.
   
Att folk utan att tänka sig för kastar ur sig sådant här, lär ut det till små barn. Lär ut att det är okej att slå hästar, att slå dem så hårt att man själv får ont i armarna. Att det är bra att köra över en häst, bara sådär, utan att ens fundera på hur hästen upplever det från sin egen synvinkel. Att, så länge inte hästen dör är allting acceptabelt. Det är så jävla äckligt.
 
Så det jag vill komma till är; 
   Stå upp för era hästar. Våga se er om. Våga säga till när ni ser någon som bär sig fel åt, och acceptera inte ännu en lam ursäkt. Våga säg nej till det allmänt accepterade våldet mot hästarna. 

(vill även påpeka att detta 1 inte är ett "jag-hatar-bett-jag-hatar-ryttare-jag-hatar-ridsport-inlägg, och 2 inte är ett personligt påhopp mot någon utan rent generellt. tar ni dock åt er ändå så kanske det finns en anledning till det, så tänk på det innan aggressiva kommentarer TACK)

Hästhälsa, Viktigt och Läsvärt | |
#1 - - Caroline:

Så fruktansvärt bra skrivet, jag kan inte annat än hålla med dig! Så många som blundar för problem och löser saker igenom hårda medel, själv har jag kommit i underfund med att det är lättare att få samarbete genom trickträning och lekar än piskor, ryck i munnen osv. Inte för att jag någonsin ryckt på min häst, men man lärde sig ju det man gjorde på ridskolan... :/

Upp