Hästen är en spegelbild av dig själv

Ofta hör man överallt efter en ritt på tävling att "hästen inte var något taggad" eller "h*n  ville inte sammarbeta" och vise versa.
Varför skyller man alltid på hästen när något inte blir bra? Alltid står det på bloggar att det var till 90% hästens fel att skänkelvikningarna i programmet inte blev bra, eller att vägringen på tredje hindret berodde på att hästen bara stannade.

Vi alla vet mycket väl vems problemet är när det går fel inne på banan. Ryttaren. För det är vi ryttare som skickar signaler ner till hästen, det är vi som bestämmer där uppe. När en skänkelvikning inte blir så bra som man vill, kanske att man får in ett skrittsteg i den ja då får man oftas höra att hästen inte orkade, medans den riktiga sanningen är att man själv inte höll igång traven riktigt. Nu tar jag bara några små exempel så att ni förstår exakt hur jag menar.

När jag varit ute och tävlat, eller fotat tävlingar så är det många gånger som man hör just det här, ryttare som står och klagar på sin häst inför sina föräldrar eller kompisar medans de står där och peppar än och säger "åh vad synd du red ju så bra!". Men jag hör även lika många som skyller på sig själva och det är dit jag försöker komma. Så fort man vågar erkänna för sig själv att det är just sig själv som skapar missarna i ett dressyr programm eller just den retliga vägringen på hopptävlingen. Ja det är då man är en bra ryttare för mig. Man måste kunna se sina egna fel.
Ni ska bara veta hur många hopptävlingar jag har failat på i rad detta år, det är inte många som jag har varit nöjd över. Men jag skyller inte på Ivan för det, jag kommer inte ut och säger att "han lyssnade inte på mig idag fast att jag gjorde rätt" jag kan utan att skämmas säga exakt vad jag gör för fel. När jag kommer hem tittar jag på filmen från tävlingen och analyserar vad jag gör för bra och vad jag för fel. Jag vet exakt nu vad jag har gjort för fel alla gånger och det är tragiskt att jag aldrig riktigt försökt ändra på det. Men det är en annan historia ang träningar.


Jag hoppas verkligen att jag fått ut var jag vill komma med detta inlägg -Skyll aldrig på hästen förän du är riktigt säker på vad som hände där inne på banan- Rid ALDRIG ut från banan och gasa runt i galopp/ det första du gör för att du är sur. Säg inte dumma saker till hästen för att du är sur. Skriv inte dumma saker om hästen på facebook för att du är sur. Sura på dig själv istället för att leta efter syndabockar. För varför tror du att hästen ska tycka om att åka runt och tävla med dig om du ändå bara blir sur på den när det inte är dens fel?

Shit Happens, bara att komma igen bättre, starkare och bara bäst nästa gång.

 
 

 
 
 
| |
Upp